minbrordaniel

Jaaa.. det tog lång tid att få gravstenen men så här ser det ut nu när den är på plats. 

Det finns en del saker där från Daniels kompisar. En vit tavla "varje minut, varje sekund". Den har Camilla ställt dit. Hon berättade att det var så dom alltid svarade varandra när den andra frågade "har du saknat mig". Det är en sten där också som det står "min prins" på och ett ljus "saknar dig". Sen har Camillas dotter ställt dit lite små figurer, och det gör verkligen inget. Det är gulligt av henne. De vita stenarna är från Daniels lägenhet.

I luckan finns Daniels kaleidoskåp. Räkan berättade att Daniel hade det rätt ofta. Att han låg i soffan och kikade in i det och snurrade på den och kanske funderade på olika saker(?) Det var när Räkan och Daniel delade lägenhet. Så Räkan fick det som minnessak. Och nu har han lagt den vid graven. Det hade regnat lite på den så jag la in det i luckan. Simon tyckte förstås det var en strålande idé och så var leken igång. Öppna, stänga, ta ut, ställa in och så vidare. 

Drömde om Daniel inatt och vaknade med "tårsmulor" i ögonen.. Simon sprang runt och lekte lite för sig själv och David halvsov. Så kom alla tankar tillbaka om saknad, orättvisa, skuld och allt allt allt allt...

Någon timme senare gick jag in på fejan och såg att Daniel Wallon dött. Hans fru Rikka är gammal skolkamrat med mig och hennes text "Så jäääääävla orättvist" tycker jag säger en hel del. Det bara tar slut och stopp och punkt och så är någon borta. Det är så konstigt, så overkligt och väldigt orättvist!

När vi städade ur Daniels lägenhet så tog alla minnessaker. Jag tog Daniels lilla "fingerskateboard" som jag alltid har i min väska. I början, när allt var så overkligt, så kände jag ibland efter om den låg där... hoppades att den inte skulle göra det. Så gjorde jag även i drömmen om Daniel inatt.. jag tog upp den och Daniel och jag tittade på den. Sen vaknade jag.

Nu ska jag och mamma till graven.