Är blod tjockare än vatten?

Tänker fortfarande på honom varje dag. Och på HUR någon bara kan vara borta. 

Ibland hör jag någon komma i trappen och då tänker jag: "nu kommer han". Eller om jag går upp till mamma så kan jag komma på mig själv med att titta till vid datorn och tänka "sitter han där"? Men snabbt därefter så kommer jag ju på att det gör han ju inte. Det kommer han aldrig mer att göra.. och det är så himla konstigt! Att en person bara kan försvinna, bort härifrån. Och var tar han vägen? Var är han nu? Och så drömmer jag ibland om att han kommer tillbaka. Det finns så mycket jag vill säga till honom...

Jag har aldrig tyckt att blod är tjockare än vatten. Het ärligt så har jag aldrig fattat vad folk snackar om när dom pratar om det. Jag har alltid tänkt att det faktiskt kan finnas andra personer i ens liv som är viktigare och som ställer upp mer än ens egen familj. Och då har jag tänkt att vatten KAN vara tjockarre än blod. Men nu i dagarna slog det mig... citatet stämmer ju! Det kanske tolkas olika av alla men jag skulle så gärna vilja prata om det här med Daniel. Jag tänker så här: man har bara en mamma, en pappa och (i mitt fall) ett syskon. Det spelar ingen roll hur många gånger man blir osams och sårar varandra, man är fortfarande familj. Och även om det kanske känns som om man hatar någon i sin familj, som om man aldrig mer vill se dom, så är det på ett konstigt (omedvetet?) sätt dom man älskar allra mest. Och det är just därför som familjemedlemmar också kan såra en allra mest. DÄR är skillnaden mellan blod och vatten. Hatar man vattnet så är det bara att hälla ut och hämta nytt. Men med blodet, familjen, så går det inte fullt ut. Man ju försöka.. och det gör man när man blir så där sårad. I såna situationer är det kanske lätt att inbilla sig att man inte bryr sig längre. Men.. familjemedlemmars liv ÄR sammanflätade.. vare sig man vill eller inte. Vare sig det är en trasslig eller silkeslen fläta så finns den där föralltid. Det handlar alltså INTE om att alltid ställa upp för varandra.. eller om hur man är mot varandra. Jag vet inte riktigt vad det handlar om. Men det gör inget.. det kanske är det som är meningen. Att den inte handlar om nått. Den bara är...? 

PS.
Jag vet inte om detta inlägg "make sense" för nån annan än mig själv. Jag är vaken mycket på nätterna pga olika graviditetskrämpor så jag är rätt seg i huvudet... 
DS.



Kommentarer
Postat av: maria

Ja det är nog därför det gör extra ont när de sviker. Att det sårar så för att man inte kan sluta älska dem. Man kan aldrig ge upp hur mycket man än vill. För de finns i ens hjärta. Ens blod.. En ytlig person sviker aldrig, för man har inga höga förväntningar på dem.. Kärlekens komplexitet.. Det finns inget vackrare och inget farligare/hemskare.

2011-09-02 @ 13:02:15
Postat av: rosa lövling

Jo, jag tycker att du har helt rätt! Blod är tjockcare än vatten. Det är för att man känner varandra SÅ väl som man vet var och hur det gör mest ont oxå. Sen är det ju förväntningarna! Jag minns att Daniel hade en inställning som vi ibland retade oss på. Kommer du ihåg, han sa ibland att till sin familj ska man alltid kunna komma. Han ville oxå att man skulle duga som man är. Att slippa göra sig till och kunna vara den man innerst inne är. Det är så det ska vara! Det var bara det att han ibland inte var sig själv på grund av droger. Ibland kom han och vi kände inte igen hans person, det så ut som han i första ögonblicket, men sen s¨åg man ögonen hörde det ihåliga skrattet. Kännde magen och hjärtat protestera och obehagen som smög sig på. :-( Jag minns ibland den hemska känslan när jag bad honom vänligt men bestämt att gå. Jag såg hans svarta ögon, och kände en så stor sorg, i mitt hjärta. Varför, varför min Daniel.

När vi någon dag senare talades vid eller träffades så mindes han inte ens att han kommiot hit drogad.

Han var värdens goaste när han var den vanliga Daniel, den som vi lärt känna och som du växte upp med. Det är honom jag vill behålla i mitt minne, det är det minnet jag vill leva med!

Ja, mitt hjärta blod är tjockare än vatten, jag både ser det och känner det dagligen!

Kram älskade lilla vän!

2011-09-03 @ 13:35:52
Postat av: Sofi

Maria: Jaaa, och när jag känt mig sårad så har jag (mer förr än nu) vänt alla taggar utåt och sårat ännu mer och/eller brutit kontakten. Och sen nu så får jag ibland så dåligt samvete, så här efteråt, för att jag betett mig så mot bland annat Daniel.



Mamma: Jag vill också, och jag försöker varje dag att minnas Daniel som den han var innan drogerna. Oftast minns jag allt positivt, men ibland är det svårt. Det har väl att göra med sättet han dog på och på all ångest och skuld som kom med det.

Tack för att ni skriver här, det är få man kan prata med om detta. Ämnet är så "svårt" typ "tabu".

Kramar!

2011-09-03 @ 20:45:21
Postat av: rosa lövling

Vi alla får dåligt smvete över saker vi gjort.

Men så som Daniel ibland var kunde vi inte ta hand om honom. Då hade vi själva gått under. Se det som självbevarelse att vi bad honom gå ibland. Vi gjorde det vi kunde och mer där till, ingen kan begära något annat. Jag tror att Daniel inners inne själv visste, visste att vi älskade honom men inte räckte till för att rädda honom. Han kunde inte rädda sig själv, och förstog nog mer än vad han visade oss.

Kramar storqa och hårda, osså en långgggggggggggggg.

2011-09-11 @ 13:22:53
Postat av: Anonym

Jag vill tacka dig sofi för din blogg. Den får mig många gånger att påminnas om hur viktig familjen är och att jag inte alls '' som man kan känna ibland, avskyr och vill att en familje medlem ska försvinna'' Men självklart är det de värsta som kan hända och jag avgudar dig, och hela familjen i köping, för att ni står ut och ni orkar även om ni självklart är ledsena. Jag tackar dig ännu en gång och du skriver så himmla fina grejer och jag tror om daniel ser det här du skriver så kommer han nog på, vad han går miste om. Eran kärlek till honnom.! Så ja Sofi, Blod är tjockare en vatten och tack gode gud för det!

Puss och kram ifrån lill kussin.

2011-09-28 @ 11:38:01
URL: http://whritenlife.blogg.se/
Postat av: Maria

"Jaaa, och när jag känt mig sårad så har jag (mer förr än nu) vänt alla taggar utåt och sårat ännu mer och/eller brutit kontakten. Och sen nu så får jag ibland så dåligt samvete, så här efteråt, för att jag betett mig så mot bland annat Daniel."



Jag tror att du gjorde allt du kunde. Vi är bara människor och kan tyvärr inte uträtta några mirakel. Fastän vi vill tro det.. Jag tror också, som flera nämner här, att Daniel visste det.



Och ja- Alfred är lik Daniel. Och Simon också tycker jag.



kraam

2011-10-06 @ 14:30:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0