På radion...
Ja, vad tycker jag då? Vad finns det för åtgärder som skulle få ett slut på problemen?
Kanske till och börja med att personer tas på allvar. Ringer man in och säger "jag behöver akut vård" (som Chrille här ovan gjorde) så ska man få det! Och sen tycker jag att personer som haft eller har ett drogberoende inte ska få några mediciner alls utskrivna. Dom behöver rehabilitering. Kanske i form av att få hjälp att byta stad och umgänge. Få hjälp att sysselsätta sig, kanske inte att hitta ett jobb dirket utan man borde först börja med att hitta ett intresse åt personen. Kanske i någon förening. Så det finns något annat än droger i personens vardag. Detta kan väl inte vara så dyrt?? Som det är nu kastas du bara ut från drogavvänjningen in i ditt vanliga gamla liv, i din vanliga lägenhet, med dina vanliga grannar och kompisar. Det krävs enorm styrka att på egen hand klara att skapa ett helt nytt liv. Att trappa ner hjälpen successivt borde vara en självklarhet tycker jag.
Mycket kloka ord och det tackar jag dig för.
För att förstå hur stora mängder tabletter Crille fick under de 2 åren han vistades i Sthlm ska du få veta; det var nästan 18 st A4-ark med mediciner, inte 1 på varje utan mängder på varje sida!
Att vara anhörig till en som missbrukar är ett fulltidsengagemang, hela familjen tar stryk. Crilles syskon har alltid älskat sin storebror men han har skrämt dem med sitt beteende ibland också tyvärr. Tack och lov blev kontakten bättre sedan Crille träffade Annica. Jag har alltid fått höra, om man bortser från familjeterapeuten som ansåg att jag var skittaskig som "stängde dörren" för Crille för drygt 10 år sedan, att jag verkligen gjort allt för min son för att få honom på fötter och även hjälpt honom ekonomiskt med räkningar och mat - aldrig gett honom pengar dock. Alternativet var att han (läs jag) fick kronofogden m fl på sig och det var ännu jobbigare. Crille kunde alltid komma tillbaka till oss, drogfri förstås, om han behövde komma bort ett tag eller om han bara hade valet att sova ute vintertid.
Min dagliga skräck var att bli påhälsad av polisen som skulle säga att de hittat honom död någonstans, när det verkligen hände så glömde de meddela mig samma kväll och kom först på eftermiddagen dagen efter! Cirka 1 timma efter beskedet ringde en polis från Sthlm och frågade om man kunde ta Crilles hjärtklaffar och ögon!!!
Människor måste självklart ha rätt att ha egen åsikt i diskussionsforum men det är nog lättare att veta vad man pratar om om man upplevt det på nära håll så klart.
Jag tycker att programmet gjort en skillnad, folk behöver upplysas och inte bara sitta i sin lilla skinnfåtölj och äta chips - livet Crille levde finns för så många där ute tyvärr.
Jag är glad att Crille fick uppleva den största glädje i livet; att bli pappa. Han skrev en gång i facebook att "hur pissigt morgonhumör jag än har o s v" så räcker det med ett leende från Molly. Synd att hon inte kunde släcka hans ångest tyvärr men den satt för djupt rotad sen barndomen (pappans förtjänst i dennes eget missbruk).
Till sist anser jag att vi skulle ha fler av din sort - då kanske de som mår dåligt har en chans i livet.
Hälsningar
Crilles Mamma Wivi
Tack! Och fler som du, som talar öppet om problemet och skapar debatt. Det är jätteviktigt. Många tänker bara att knarkare får skylla sig, men i själva verket kanske dom inte kunde välja någon annan väg? Jag känner igen mig och min familj i det du skriver om hur man försöker hjälpa. Vi har också tvingats stänga dörren ibland. Jag blir helt ställd när jag läser hur mycket medicin läkaren skrev ut... Vållande till annans död? Ja helt klart!! Jag beklagar verkligen allt ni behövt gå igenom.. Innan och efter hans bortgång. Kram!
Du har så rätt Sofi, livet måste vara värt att leva utan droger!
Hoppas att l'äkare som skriver ut sådana läkemedel straffas, och tänk att folk säljer sina mediciner. Kanske dom gör det på grund av att dom är utförsäkrade och inte får någon sjukpenning. Vad är det för samhälle vi leveri?
<vi har råd att ta hand om människor som behöver tas om hand, pengar finns men kanske inte alltid på rätt ställe. Kram ´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´